Run Run
Ibland undrar jag vad det tar åt mig. Ikväll brann det visst och jag snörade på mig spring skorna, jag som tycker att springa är bland de tråkigaste självplågeriformerna som finns. Men inte då.
Körde ett roligt hoppass på klubben först, snälla Parment som överlät sin lektion till mig. Fick väl upp andan där och kände ”hej, varför nöje sig här!”.
Så fram med skorna och ut i elljusspåret, lätt var känslan, jag chokade mig själv.
Armani har kommit fram till sitt slutmål i Österrike och resan gick bra. Han möttes av högsommarväder och fick ge sig ut och beta gräs. Han får det bra där. Nu väntar vi bara på att han ska visa upp sig på banan och att han blir tv-kändis!
The skies were bigger than I ever thought it could be
I really can't see were it ends
