Ett AugustibarnsOrd

Kvällen igår var galen. Vin, trasig inredning, trasigt glas och viss illamående i sällskapet sammanfattar första delen av kvällen. Började här i huset först i köket och sedan vidare uppe på vinden vår. Några kamrater till Amanda kom och gjorde oss och Anne sällskap. Blev en hel del vin och annat plock. Roligt sällskap och en hel del tok.

Jag som skulle möta upp de andra flickorna hos Julia kom inte iväg förrän efter klockan 1, och fick sällskap av Amandas ena kamrat. Hela kvällen gick så fort, hade ju tänkt att inte vara ute så länge eftersom det var jobb som gällde idag. Men jag var inte hemma förrän 5 på morgonen och så många timmars sömn blev det ju inte då. Även att min vagn inte gick hela vägen hem utan att den svängde in till vagnhallen och jag fick gå hem i kylan i mina högklackade. Blev måttligt less och jag som hatar att gå själv i mörker. Misstänkte ju allt runtomkring mig och satte en jäkla fart, fick ju iaf upp mer värme då!

Dagen har varit seg och tröttsam. Lättuträknat att resultatet skulle bli så. Gick iaf efter jobbet med Julia och tog en mosbricka på Sibylla. Blev ju ingen nattamat för mig kvällen innan, också var vi ju så sugen på mos. Mos med räksallad. Jäklar vad gott det var!

Så här går det till: Länka till den person som har utmanat dig och glöm inte att lägga in dessa regler i inlägget. Berätta sedan sju saker om dig själv, både alldagliga och oväntade. Utmana sju personer i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till deras sidor. Låt dessa personer få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar på deras bloggar.

Det handlar alltså inte om svar på sju frågor eller liknande utan man bestämmer helt själv vad man vill berätta. Här kommer mina sju punkter:

1. Jag har fobi för blött papper och purjolök. Båda sakerna ger mig rysningar. Äcklas av det. Speciellt blött hushålls- och tidningspapper.
   
2. Jag är ingen morgonmänniska och blir lätt irriterad om saker inte flyter på rutinmässigt. I mina rutiner då. Jag måste ha lång tid på mig på morgonen, och ställer väckarklockan alltid en halvtimme tidigare bara för att få ligga kvar i sängen en stund till och snooza .På min vänstra hand finns ett ärr som påminner mig om mitt ibland hemska morgonhumör och som får mig att ta ett extra andetag för att slippa få nått onödigt utbrott!
   
3. Jag älskar tända ljus och ljusslingor. Något som jag förbrukar året om, vare sig det är kolsvart där ute eller inte.
   
4. Som liten gjorde jag tecknad film, och har flera diplom. Med mitt egna mästerverk "Hottentottarnas paradis" fick jag tillsammans med en av pojkarna medverka i Lokal 4:an! Kändis or what!?
   
5. Kall avslagen Cola är en av de godaste dryckerna som finns, efter vatten förstås!
   
6. Jag lyssnar dagligen, om möjligheten finns, på P3. Bästa morgonpratarna utan tvekan! Och de andra programmen därefter, Christer och P3 populär. Och humorn sen. Mammas Nya Kille och Circus Kiev, underbart!
   
7. Än idag skrattar jag gott åt Vänner på tvn, trots att jag sett på programmen sedan jag var 10år gammal och kan de flesta replikerna!

Igår bakades det pepparkakshus på Klintens väg. Med egengjorda mallar satte vi igång kavlandet och fick ihop bra fina delar. Degen som blev över försvann fort ner i våra magar, var kanske därför vi egentligen bestämde oss för att baka, bara för att få äta av degen!

När det kom till dekorationen av huset blev det lite knivigare. Glasyren blev lite lös, och drömbilden av det perfekta huset dog ut rätt snabbt. Vi satsade på charmigt hemmagjort istället...

Eftersom man inte får fuska med husbygget genom att använda lim för att få ihop det ställde vi oss och värmde upp socker, vilket blir otroligt hett! Som jag fick uppleva då jag lyckades doppa tummen i kastrullen. Tummen har fått en extra del nu, en stor blåsa. Lyckat.

Huset blev iaf klart och.. ehh charmigt... Dagischarmant.

Men lyckan över vårat mästerverk tog slut redan imorse då jag på morgonkvisten finner ett ruckel, eller rättare sagt ett kraschat hus. Det lyckades inte ens stå längre än förra årets hus, det som rasade efter ca 20 timmar...

Värt allt slit och en ömmande tumme. Njaaa. Men degen var iaf god.

             

I helgen kom jag i närkontakt med rikedomens girighet. Fick en kund, en proper man runt 25-30 års åldern, som skulle köpa ett presentkort på 400kronor. När han ska betala slänger han fram ett välanvänt kort och undrar om han får rabatt. Det var ett Red Carpet kort. Vilket innebär att han är VIP, och har antagligen bra mycket pengar på banken. Har du ett Red Carpet kort får du rabatter och förmåner hos både butiker, nattklubbar, hotell etc. Där även Åhléns City ingår med 10% på sortimentet. Men du kan ju aldrig använda rabatter på ett presentkort, då det är bara ett utbyte av valuta, vare sig du är personal, VIP eller annan kunglighet... Men när han fick ett nekande börjar han tjafs emot, och menar på att har man det där kortet är man antagligen en väldigt bra kund. Bullshit! Det framgår överhuvudtaget inte att han är en bättre kund än andra hos oss. Kortet visar bara att man är smått girig och anser att man själv ska ha förmåner gentemot andra. Han tjafsade om 40 ynka spänn, då han egentligen skulle kunna slänga upp minst det tredubbla för presentkortet. Det är patetiskt och sjukt. Sjukt att det är dom med pengar som får extra förmåner. Förmånerna borde ju ges till de sämre lottade som varje månad har ett helvete att få allt att gå runt med familj och ekonomi. Inte till de vars största huvudbry är vilken bil de ska ta idag och vilken nattklubb som ska få den "äran" att ha just honom/henne där som gäst.

"Låt dig svepas in i en värld där röda mattan rullas ut för dina fötter vart du än går! Där du slipper krogköer, får VIP-behandling på de finaste restaurangerna. Där invitation till dussintals olika event och smartare shopping är vardag!"

Welcome to the redlight district! Amsterdam i svensk tolkning. Detta utspelade sig idag i varuhuset.

Det var nämligen Makeup store som skulle ha några små visningar under dagen med tjejer de sminkat, en julvisning. Tjejerna var klädd i små röda klänningar och högklackat. Mellan visningarna, som förövrigt var grymt pinsamma, stod tjejerna uppradade i skyltfönstret ut mot nordstan. Där stod de vinkande och gjorde olika poser. De såg precis ut som man föreställer sig fönstren i the redlight district, fast med kanske lite mer glamour. Det hela var bara så pinsamt att se. Gud, jag skulle skämmas till tusen om det var jag som var tvungen att stå där. Tror inte det var många som kunde undgå spektaklet. Och det uppskattades nog inte speciellt mkt av varken personal och chefer i huset. Haha. Nästan varenda en som var ner till oss i infon fällde en kommentar!

Ja vi får väl se vad morgondagen har att bjuda på. Jobb som gäller även då!

Förövrigt är det nu inhandlat biljetter för juldagen. Så stadshuset är det som gäller i år, och jag räknar med dig A!

Paus i Grey´s.

Jag har kommit in i en sådan period igen då jag drömmer så himla mycket under nätterna. Det är de mest konstiga saker som utspelar sig och jag kommer oftast ihåg bra mycket av det när jag väl vaknar. I två nätter har jag återkommit till samma ställe. Jag har även spelat fotboll, festat, badat, nästan drunknat, varit kär, haft en vän som är förälskad i mig, träffat personer från tidigare år, varit i Hissjön, promenerat, bott på hotell. Listan kan göras lång. Inatt vaknade jag sittandes sägandes "99,50:- Tack", jag var på jobbet.

Jag är visst väldigt aktiv, eller hur man ska uttrycka sig, när jag sover. Jag pratar visst ofta och rakt ut. Och då min bäddmadrass nästan aldrig ligger på plats när jag vaknar så antar jag att jag rör mig en hel del med! Speciellt nu i drömmarnas tider, snart vaknar jag väl liggandes under klädhängaren min.

Men det skulle ju vara bra kul att se vad man hade för sig under en hel natt. Kanske forska vidare i det någon gång? Vi har på skoj talat om, Hådén och jag, att man kanske skulle slå igång en bandspelare innan man går och lägger sig just för att höra vad man pratar om under natten. Kanske man skulle göra slag i saken?